Slutord om Vilks

Jag vill tipsa om Andreas Johansson Heinös sammanfattning av debatten om Vilks. Han uttrycker där mycket bra de två grundläggande perspektiven på frågan. Och påtalar skälen varför den ena av dessa ”berättelser” stämmer bättre överens med vad som faktiskt hände i Uppsala.

När jag har anklagat folk för att missuppfatta situation, så är det detta jag har menat. Jag anser inte någon är ondsint, men att de har tagit på sig glasögon som förvränger situationen. Detta har gjort mig upprörd av två skäl: (1) Dels själva faktumet. Att debattörer är så låsta i sin förförståelse att de inte ser nyktert på vad som inträffat i det aktuella fallet. Exempel på detta är den vedervärdiga texten av Erik Wiklund som varit uppe för diskussion i kommentarsfältet. Liksom detta att använda en typ av argument i debatten som man knappast hade godtagit som relevanta i andra sammanhang, utan snarare betraktat som moraliskt suspekta. Denna ”blindhet” har gjort mig ganska förbannad. (2) Dels att dessa tolkningar har lett till uttalanden och insinuationer som uttryckt normativa ståndpunkter med en innebörd (om Vilks och om de som ”försvarar” honom) som jag har funnit upprörande. Detta är dock en mindre sak, eftersom det kommer av (1).

Tidigare inlägg: här, här och här.

Tillägg: ett annat inlägg som man verkligen bör läsa är detta.