The Economist/1989/konservatism/Reclaim-Rosengård

I väntan på en kompis igårkväll köpte jag veckans Economist och satte mig på en uteservering. Utsikt mot Möllan; avspänd jazz blandades med mindre angenäm hiphop från en fest några våningar ovan; Baghdad Shop staplade upp sina varor i kvällssolen; och jag läppjade en Sam Adams lager, bläddrandes i The Economist.

I veckans nummer recenseras två samlingsvolymer av Garton Ash respektive John Gray. Kom att tänka på det nästan obemärkta jubileumetsåret för 1989. Det lär väl bli lite liv i höst, men bokförlagen verkar ha missat hela grejen. Är det inte konstigt att inte fler böcker från/om den tiden kommer ut i nyupplagor i år? Åtminstone Ashs ”The Magic Lantern” och ”The File” har väl på svenska varit ur tryck länge – och hade varit perfekta att ge ut under ett 20-årsjubileum. Likadant med böcker av Havel, Dahrendorf och andra. Inte minst nu när det europeiska projektet befinner sig i lite av ett vakum så hade det varit passande att rekapitulera vår närhistoria.

Vännen anslöt till uteserveringen. Hans flickvän arbetade extrainsatt under kvällen med Rädda Barnen Rosengård, och efter att vi fått en telefonrapport om att rosengårdsborna sjasat iväg reclaim-idioterna så skålade vi glatt.

Economist recenserar även en bok om den konservative William Buckley.

Over the past 50 years or so American conservatives have transformed themselves into latter-day Jacobins—slogan-spouting ideologues who want to destroy government rather than reform it. They are so blinded by partisanship that they are incapable of seeing any vices in their own side or any virtues in their opponents, and so consumed by anger that they define themselves by what they want to destroy rather than to preserve. American conservatism is dying as a movement precisely because it has abandoned the principal insights of classical conservatism: for example, that government is a precondition civilisation.

————————————

Angående Reclaim-Rosengård: DN, SvD, och Sydsvenskan:

– De kommer hit och ställer till problem och vi vill inte ha dem här. Det blir bara en massa våldsamheter som ger Rosengård dåligt rykte. De kan väl ha sina fester hemma i Limhamn, säger Mohammed Aburid och undrar varför Reclaim-deltagarna är maskerade.

Hans vän Ali Finjan instämmer.
– De vill bara sabba och förstöra. Jag hoppas aldrig att de kommer hit igen. Vi vill ha det lugnt och vi är glada för att polisen är här, säger han.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s